Svulstigt

Ja, nu var det ett tag sen som jag skrev.. Dagarna har bara flygit iväg och jag har knappt hunnit att bara sitta ner och titta på tv.

Team Picasso är fortfarande med i körslaget och det känns HELT makalöst. Jag finner inga ord för hur kul jag har haft det och fortfarande har med min älskade kör. Tiden har gått alldeles för snabbt.. Men nu är vi i final och vi ska visa på lördag vem som förtjänar att få skänka en halv miljon kronor till välgörande ändamål. Jag hoppas så himla mycket att vi får chansen att skänka pengar till Djurens Rätt. Det vore svulstigt.

Så, förra helgen körde vår kör låten Alone-Heart och visan Fritiof och Carmencita. Den lilla videosnutten som skulle visas innan visan filmades ute på frösåker vid typ en medeltida-by. Så himla mysigt, dansa vikingadans på bryggan, äta en redig kycklinggryta och få lyssna på munjiga med alla underbara människor framför en sprakande eld. Me like. Gick ju kalas i alla fall under sändning och fick oss till semifinal. Sjukt kul!

Till semifinalen blev det till att köra Jump (for my love) och Time to say goodbye. Videoinslaget till jump blev för en stor massa av fans i gallerian i Västerås- Var otroligt häftigt att mötas upp av så mycket hängivna människor. Det blev varmt i hjärtat! Sen bjöd ju även Systrarna Eriksson oss på en otroligt god tårta för bara oss i team Picasso. Det tackar vi för! Inslaget till operan filmades i konserthuset med finmiddag och att försöka sjunga sönder kristallglas. Fick även reda på att jag skulle få äran att sjunga solo på den operalåten.. En otrolig ära att bli utsedd till detta ihop med underbara Jonas.

Så i lördags var det dags att äntra scenen. Innan det på fredagen var det som vanligt staging och sånt. Innan middagen på hotellet syntes hela kören på ett hotellrum för ett glas innan. Myspys, sånt kommer jag sakna när det här är över.. Men men. Blev sen en lugn kväll i baren och på Martins hotellrum med lite film. Men på lördagen som sagt var det dags att ta sig till final. Genrepet gick skit för mig (enligt mi alltså) och kände mig revanschsugen inför kvällen. Precis innan vi skulle in på scen för direktsänding högg Marlena Ernman tag i mig. Hon sa till mig att jag hade en av de vackraste röster hon någonsin hört, att hon knappt kunnat prata efter genrepet för det var så vackert och att jag verkligen skulle vara stolt över mig själv. Den kommentaren fick mig att koka av glädje, så blev taggad att göra mitt bästa. Jump gick bra, förutom att jag höll på att ramla en gång men tycker jag dolde det ganska bra iaf.. Sen var det dags för operan, och det gick så JÄKLA BRA! Förutom lite snubbel i texten så satte jag varenda ton.. Efteråt fick jag så himla mycket positiv feedback från min underbara kör och från nära och kära. Tack för det, ni förstår inte hur mycket det betyder för mig.

Heregud, den här tiden har känts helt surrealistisk, och det känns så fortfarande. Nu är vi i final tillsmamans med Team Moreaus. Och nu jäklar hjälps vi åt att ta hem det här för Djurens Rätt. Okej???

Massa pussar

http://www.tv4play.se/noje_och_humor/korslaget?videoId=1.1611179